Vad tycker ni om min början till svenska uppsats?

Jag hatar honom!

Jag har varit svag nu i fyra år. Men nu tänker jag ställa mig emot honom, han ska inte få röra mig en gång till. Nu ska jag klara av det här! Madelene (pappas flickvän) vet precis allt som händer hemma i vårat hus. Men hon vågar inte säga emot honom, men nu tänker jag göra det!
Han ska aldrig få röra oss igen!

 

Solen sken och vattnet glittrade, pappa och Madelene låg lite längre bort på stranden och pressade på sin bränna. På stranden var sanden mjuk och varm, vattnet var ljummet och solen brände skönt på min rygg. Jag vandrade längs stranden med fötterna i vattnet. När jag kom väl kommer fram till pappa och Madelene reser dom sig hastigt upp, som att det var någonting dom ville berätta för mig.
Jag satte mig i min solstol och lyssnade hjärtligt på vad dom hade och säga. Pappa förklarade att vi skulle flytta till Stockholm. Där skulle Dom också gifta sig. Han såg min besvikelse i mina ögon och ja slängde en blick upp emot byn, jag tänkte högt för mig själv ” jag vill inte flytta, alla mina vänner bor i halmstad. Vad ska ja ta mig till?”  Nu kände jag bara för att gräva ner mig själv i sanden. Men så blev det vi flytta!

 

Min mamma heter Soula hon bor tillsammans med sin nya familj i Göteborg. För mig känns det som hon glömt bort mig. Jag finns inte i hennes ögon. Hennes nya man var en rik kille som jobbar som VD på en bank i Göteborg.

Det var detta som gjorde att ja flyttade till min pappa.

 

Pappa har alltid var en snäll person men en dag förändrades allt. Efter den dagen vi flyttat och Madelene och han gift sig, blev en helt annan person. Han blev dum, brydde sig inte om någon annan än sig själv. Madelene och jag satt ofta och pratade om vad som skulle ha kunnat påverka honom, vad som gjorde honom som han är idag. Kanske var det att han fick för mycket ansvar nu när jag inte ville bo med min mamma längre, han ville säkert ha ett liv för sig själv. Men varför gifta han sig då med Madelene?

En dag när jag kom hem från skolan satt pappa och läste tidningen vid matbordet. Jag gick in i köket för att ta någonting att äta. Han slog ner tidningen i bordet och kollade på mig. Hans arga blick gjorde mig rädd, till sist reste han på sig och gick sakta fram till mig. Rädslan inom mig gjorde mig svag, jag var rädd att han skulle göra någonting. Och de blev som ja trodde. Han tog upp sin hand knöt ihop den och slog ett riktigt hårt slag i mitt ansikte. Jag föll till mark, låg och krälade på golvet och kände smärta. Jag frågade varför han slog mig. Svaret var bara, du ska göra som ja säger åt dig inte tvärt om! Hela natten låg jag i sängen och var rädd, gick upp varannan minut för att kolla om min dörr var låst. Madelene jobbade natt och ja hörde dörren slog igen vid fyra tiden. Min mage gjorde så ont, tänk om han skulle göra något emot henne också. Varje dag efter skolan gick jag alltid hem till någon kompis eller gick en extra lång stund på stan, jag ville verkligen inte gå hem.

Pappa la ner all sin aggression på mig, slag och sparkar hit och dit, jag är trött på de nu.

I skolan frågar lärarna hela tiden hur det är hemma, jag svarar blankt ” ja” men skenet bedrar. Hur ska jag kunna förklara vad min pappa gör emot mig?...............................
.......................Fortsättning följer...................


Kommentarer
Postat av: malin

bra ju :D

2009-12-02 @ 11:46:24
URL: http://mkarlstrom.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0